Asså jag läste Lovisas text. Och sen läste jag en text som en av mina polare skrivit. Det verkar som att alla tappar kontakten med sina vänner just nu. Nej vad hemskt, jag är livrädd.
Jag har börjat på en skola, där jag är näst intill den enda från min stad. Jag känner ingen, ingen känner mig, och mina vänner är långt borta. Hur gör man? Okej, troligtvis kommer jag hitta nya vänner. Men de gamla då? Vi går alla "jobbiga linjer" där man pluggar mycket, och eftersom jag bor hos min pappa också kommer jag inte kunna träffa mina polare varje dag. Knappt ens en gång i veckan. Kommer vi till slut stå där mittemot varandra. "Hej. Öhm... Vad har du gjort i skolan den senaste månaden då?" Vad ska man prata om då? Intressen? Nja vi delar inte samma intressen. Gemensamma kompisar? Öhm nä just ja det har vi ju inte. Skolan? Nja det funkar ju. I tio minuter ungefär. Vi kommer ju glida ifrån varandra.
Jag vill inte bli vuxen! Jag vill inte växa upp, behöva ta ansvar och välja min egen väg. Jag vill inte vara ensam! Jag har nästan funderat på att byta gymnasie till det där mina kompisar går. Visst det är fegt, visst det strider mot mina prenciper, visst det gymnasiet är dåligt. Men vore det inte enklare? Eller är det såhär det måste bli, att man någon gång kommer förlora sina kompisar eller ersätta dem. Ush. Jag orkar inte tänka på det. Tur att ni finns. För med er kände jag att det går att prata med även om man inte träffas så ofta. Så, lite av det gamla finns kvar. På något vis. Är det någon som förstår?
//LL
söndag 31 augusti 2008
lördag 23 augusti 2008
Nostalgihjärta och saknadstårar
Oj. Jag tänkte att "man kanske ska kolla in och se om det är nån som har skrivit nåt på bloggen efter lägret slutade, inte för att jag tror det, men..." Och så möts man av det här. Om jag hade haft lite lättare för att gråta sentimentala tårar, så hade tangentbordet varit blött och obrukbart vid det här laget, istället för en ensam, ynklig liten tår i höger ögonvrå. Men nu har jag inte det, men ni ska veta hur mycket det känns.
Jag ska vara ärlig med er (som alltid) - iförrgårkväll kände jag att jag har tappat mina vänner. Det vi har blir bara ytligare och ytligare, och snart är det enda som är kvar "Heeeeeeej, hur mår du?!" och kramar och pussar och sen tystnad. Tomhet. Iförrgårkväll kände jag att det var jag mot världen. Nästa morgon träffade jag Hanna på stationen på min väg till skolan, och helt plötsligt var det där igen - det där genuina och ärliga som fanns på lägret, det sanna jag-bryr-mig-om-dig. Och sen, idag, läser jag det här och det liksom sköljer över mig och jag -saknar-. Ni är mer än människor, mer än alla dom där man möter i korridorerna. Ni har förändrat mig.
På höstlovet (för mig är det vecka 44) vill jag gärna trotsa hösten och fixa en picknick eller liknande för alla oss, för att komma ihåg hur det var och skaffa styrka inför den mörkaste delen av året. Jag hoppas att ni vill det också. :) Kanske skickar jag det här som ett mail också, senare, så att alla ser det...
Tills dess, mina vänner, ha det underbart! Och se till att ni ligger bekvämt och känner er tillfreds i mitt hjärta - för där kommer jag förvara er ett bra tag...!
/Lovisa
Jag ska vara ärlig med er (som alltid) - iförrgårkväll kände jag att jag har tappat mina vänner. Det vi har blir bara ytligare och ytligare, och snart är det enda som är kvar "Heeeeeeej, hur mår du?!" och kramar och pussar och sen tystnad. Tomhet. Iförrgårkväll kände jag att det var jag mot världen. Nästa morgon träffade jag Hanna på stationen på min väg till skolan, och helt plötsligt var det där igen - det där genuina och ärliga som fanns på lägret, det sanna jag-bryr-mig-om-dig. Och sen, idag, läser jag det här och det liksom sköljer över mig och jag -saknar-. Ni är mer än människor, mer än alla dom där man möter i korridorerna. Ni har förändrat mig.
På höstlovet (för mig är det vecka 44) vill jag gärna trotsa hösten och fixa en picknick eller liknande för alla oss, för att komma ihåg hur det var och skaffa styrka inför den mörkaste delen av året. Jag hoppas att ni vill det också. :) Kanske skickar jag det här som ett mail också, senare, så att alla ser det...
Tills dess, mina vänner, ha det underbart! Och se till att ni ligger bekvämt och känner er tillfreds i mitt hjärta - för där kommer jag förvara er ett bra tag...!
/Lovisa
torsdag 21 augusti 2008
Verklighet...
Så har skolan börjat igen... Suck!
Det känns som en evighet sen de där underbara dagarna på Katrinebergs Folkhögskola. Då vi skapade oss en värld som bara var vår. Ingen kan nånsin ta de minnena ifrån oss.
Ni känns så långt borta, men jag har er ständigt i mina tankar, och på så sätt lyckas jag härda ut i skolans ytlighet...
Jag saknar er, och tänker på er.
anna
Det känns som en evighet sen de där underbara dagarna på Katrinebergs Folkhögskola. Då vi skapade oss en värld som bara var vår. Ingen kan nånsin ta de minnena ifrån oss.
Ni känns så långt borta, men jag har er ständigt i mina tankar, och på så sätt lyckas jag härda ut i skolans ytlighet...
Jag saknar er, och tänker på er.
anna
fredag 15 augusti 2008
Dikt till Er
Aldrig mer ska jag ta till mig av deras hånfulla kommentarer,
för jag vet att ni tycker om mig.
Aldrig mer ska jag tvivla på mig själv,
för jag bär ständigt er uppmuntrande kritik inom mig.
Aldrig nånsin ska de kunna skada mig,
för ni är min hemliga styrka.
Och jag ska aldrig mer behöva lyssna på deras ytliga prat,
för nu har jag fått ta del av era tankar.
Och era tankar är så mycket
vettigare.
Förut vågade jag knappt hoppas på att det fanns
människor som ni.
Men nu vet jag.
Och ni kommer alltid ha en speciell plats
i mitt hjärta.
/Anna
för jag vet att ni tycker om mig.
Aldrig mer ska jag tvivla på mig själv,
för jag bär ständigt er uppmuntrande kritik inom mig.
Aldrig nånsin ska de kunna skada mig,
för ni är min hemliga styrka.
Och jag ska aldrig mer behöva lyssna på deras ytliga prat,
för nu har jag fått ta del av era tankar.
Och era tankar är så mycket
vettigare.
Förut vågade jag knappt hoppas på att det fanns
människor som ni.
Men nu vet jag.
Och ni kommer alltid ha en speciell plats
i mitt hjärta.
/Anna
tisdag 12 augusti 2008
Dag 5
Jovisst hittade vi på saker även sista dagen! (Det tog bara lite tid för undertecknad att överföra bilderna)
Vad vi gjorde? Ja gissa... :)
Förutom ovanstående fick vi sådär sista dagen veta hemska hemligheter om några av deltagarna! Dockögonpetning, göra-världen-till-en-bättre-värld-genom-att-leka-med-en-gul-bil till exempel. Kanske finns det fler mörka hemligheter som inte uppdagades?
Vi kedjeläste textsnuttar för varandra vilket till slut blev ett tackförmaten-framträdande för kökspersonalen.
Mystiska rastaktiviteter ägde rum under lunchen...
... innan ett sista dramatiserat och musiksatt gruppläsningspass tog vid.
Därefter stor gråt och förtvivlan - det var dags för hemfärd!
Vad vi gjorde? Ja gissa... :)
Förutom ovanstående fick vi sådär sista dagen veta hemska hemligheter om några av deltagarna! Dockögonpetning, göra-världen-till-en-bättre-värld-genom-att-leka-med-en-gul-bil till exempel. Kanske finns det fler mörka hemligheter som inte uppdagades?
Vi kedjeläste textsnuttar för varandra vilket till slut blev ett tackförmaten-framträdande för kökspersonalen.
Mystiska rastaktiviteter ägde rum under lunchen...
... innan ett sista dramatiserat och musiksatt gruppläsningspass tog vid.
Därefter stor gråt och förtvivlan - det var dags för hemfärd!
måndag 11 augusti 2008
Ärligt talat...
...skulle jag kunna tänka mig skrivarläger en vecka till... minst...
/P (Åter i den grå vardagen...)
/P (Åter i den grå vardagen...)
söndag 10 augusti 2008
Rubrik!
Ehm... Äntligen har jag fattat det här med rubriker...
By the way, jag har typ fått lite skrivkramp sen jag kom hem i fredags. Jag kan bara inte skriva här hemma mitt i stan, men där på lägret gick det hur lätt som helst, för att det var så fint och man kände sig isolerad. Det är konstigt... Men det beror väl på att jag inte har alla Er fina människor omkring mig längre...
När jag kom hem och läste mina texter var de också helt annorlunda och inte alls så starka som jag tyckte de var på lägret! Det är kusligt strange att ni betyder så mycket för mig, att jag nu börjar tvivla på vad jag skrev. För jag vet ju att ni tyckte om mitt sätt att skriva, och resultatet av det :-)
Tack än en gång för att vecka 32 blev den bästa veckan i mitt liv, tack vare Er!
/ANNA
By the way, jag har typ fått lite skrivkramp sen jag kom hem i fredags. Jag kan bara inte skriva här hemma mitt i stan, men där på lägret gick det hur lätt som helst, för att det var så fint och man kände sig isolerad. Det är konstigt... Men det beror väl på att jag inte har alla Er fina människor omkring mig längre...
När jag kom hem och läste mina texter var de också helt annorlunda och inte alls så starka som jag tyckte de var på lägret! Det är kusligt strange att ni betyder så mycket för mig, att jag nu börjar tvivla på vad jag skrev. För jag vet ju att ni tyckte om mitt sätt att skriva, och resultatet av det :-)
Tack än en gång för att vecka 32 blev den bästa veckan i mitt liv, tack vare Er!
/ANNA
Tack!
Nu har det gått några dagar sedan jag lämnade lägret, och det känns verkligen tomt i hjärtat. Jag trodde ärligt talat inte på måndagen den 4e augusti att det skulle bli svårt att åka därifrån. Men, vad fel jag hade! Ni skulle bara veta hur mycket jag grät på bilresan hem i torsdagskväll. Och jag kommer aldrig att glömma alla varma kramar jag fick innan jag åkte, mitt hjärta fylldes med tacksamhet! Ni alla, tillsammans, är beviset på att underbara människor finns. Och tack till de underbara ledarna Anna, Thomas och Pär. Anna med sin kamera överallt, Thomas med sin enorma energi och Pär med sina kommentarer, haha. Och författaren Cannie Möller är verkligen en av de finaste människorna på denna jord, hon inspirerade mig något otroligt dessa dagar, inte bara till att skriva, utan också till att LEVA. Stort tack till Sofia också, som jag delade rum med. Du är fantastisk hjärtat. Tack för att ni alla finns, och för att ni delade med er av era texter. Glömmer er aldrig.
Åter till vardagen?
Vid den här tiden för ett dygn sedan satt jag och lyssnade på spökisar. Känns väl lite konstigt. Nu sitter man här och har faktiskt inte skrivit en enda sak den här dagen, något som var en del min vardag den här veckan.
Saknar jag det? Ja! även om jag har varit för trött för att känna av det. Det var verkligen så, vi kom hem, jag satte mig vid tv:n bara för att sova.
Sova, låter lockande nu, blir så trött på kvällarna, som om kroppen automatiskt ställer in sig för att gå upp tidigt. Gissa om jag tänker kämpa emot det!
Vet fortfarande inte vad jag ville säga med det här inlägget (ni har väl märkt det vid det här laget?), det kändes bara nödvändigt att låta alla veta att jag lever och att jag faktiskt tänker på lägret i efterhand. Hur kan man inte göra det?
Tack! Fick en upplevelse för livet och på något sätt känner jag mig säkrare med mina texter nu.
Saknar jag det? Ja! även om jag har varit för trött för att känna av det. Det var verkligen så, vi kom hem, jag satte mig vid tv:n bara för att sova.
Sova, låter lockande nu, blir så trött på kvällarna, som om kroppen automatiskt ställer in sig för att gå upp tidigt. Gissa om jag tänker kämpa emot det!
Vet fortfarande inte vad jag ville säga med det här inlägget (ni har väl märkt det vid det här laget?), det kändes bara nödvändigt att låta alla veta att jag lever och att jag faktiskt tänker på lägret i efterhand. Hur kan man inte göra det?
Tack! Fick en upplevelse för livet och på något sätt känner jag mig säkrare med mina texter nu.
lördag 9 augusti 2008
Lite bilder som jag hade
När alla står och tittar upp mot Lovisa
Karin, Hanna och Josefine
Sista dagens läsa upp dikter stund
Morgon övningen
Jag skriver utanför matsalen
I ringen
Övningen "du ska inte tro att"
Jag skriver på min uppgift
Linda i full färd att riva ut ett papper ur blocketHej allihopa
Jag har haft det fantastiskt kul på det här lägret
som både har varit roligt, lärorikt och givande
Tack för den här tiden
Hemma igen
Känns som om verkligheten smög sig på så fort jag hoppade in i bilen på väg hemåt igen. Snart börjar skolan igen, sista året(!) och tusen frågor om vad man ska göra sen väntar.
Det känns lite som om Skrivkramp var en tillfällig frist innan pluggandet. Underbart att träffa Ni unika och härliga människor! Och självklart att lyssna och skriva tillsammans med Er.
Jag skrev ett ögonblick till i torsdags, men jag blev inte nöjd med det då så jag läste aldrig upp det. Hursomhelst är det någorlunda färdigt nu.
Gårdagens Ögonblick 080805
När jag ser mig omkring är alla så oerhört uppfyllda av sitt eget. Vissa drar strecken lite försiktigt, nästan en aning motvilligt - som om pappret skulle protestera. Några har redan börjat lägga på färg, blandar med van, eller åtminstone hungrig hand blått och rött och gult. Andra sneglar lite i smyg på grannen när de inte lyckas få några idéer. Ändå verkar alla vara uppfyllda av sitt konstverk, även om någon säkert tänker "Hennes är mycket snyggare" eller "Helvete! Jag målade svart på ögat". Själv tycker jag att min hand blev lite för mörk, men jag är ändå nöjd med den när jag ställer den invid de andras.
Jag vet vad jag vill med den.
Lisa
Det känns lite som om Skrivkramp var en tillfällig frist innan pluggandet. Underbart att träffa Ni unika och härliga människor! Och självklart att lyssna och skriva tillsammans med Er.
Jag skrev ett ögonblick till i torsdags, men jag blev inte nöjd med det då så jag läste aldrig upp det. Hursomhelst är det någorlunda färdigt nu.
Gårdagens Ögonblick 080805
När jag ser mig omkring är alla så oerhört uppfyllda av sitt eget. Vissa drar strecken lite försiktigt, nästan en aning motvilligt - som om pappret skulle protestera. Några har redan börjat lägga på färg, blandar med van, eller åtminstone hungrig hand blått och rött och gult. Andra sneglar lite i smyg på grannen när de inte lyckas få några idéer. Ändå verkar alla vara uppfyllda av sitt konstverk, även om någon säkert tänker "Hennes är mycket snyggare" eller "Helvete! Jag målade svart på ögat". Själv tycker jag att min hand blev lite för mörk, men jag är ändå nöjd med den när jag ställer den invid de andras.
Jag vet vad jag vill med den.
Lisa
Dagen efter
Det var alltså sista dagen igår. Shit vad konstigt det kändes att sitta i bilen påväg hem! Man liksom bara väntade på att man skulle kolla på klockan och komma på att "Oj nu måste vi tillbaka till klassrummet."
Hela tiden när jag gjorde grejer igår så ville jag skriva något om det, och det kändes jättekonstigt att inte ta med sig ett skrivblock vart man än gick. En annan konstig grej var att när jag tänkte någonting så var det inte min röst jag hörde, utan det lät smo att det var någon av er kära Skrivkrampsdeltagare som läste mina tankar högt i huvudet. Antingen saknar jag er väldigt mycket eller så börjar jag bli konstig på riktigt hehe. Men jag ville bara tacka alla så otroligt mycket. De här fem dagarna var nog de bästa under detta året. Tack allihopa :D
Hela tiden när jag gjorde grejer igår så ville jag skriva något om det, och det kändes jättekonstigt att inte ta med sig ett skrivblock vart man än gick. En annan konstig grej var att när jag tänkte någonting så var det inte min röst jag hörde, utan det lät smo att det var någon av er kära Skrivkrampsdeltagare som läste mina tankar högt i huvudet. Antingen saknar jag er väldigt mycket eller så börjar jag bli konstig på riktigt hehe. Men jag ville bara tacka alla så otroligt mycket. De här fem dagarna var nog de bästa under detta året. Tack allihopa :D
fredag 8 augusti 2008
Min ängel
Undrar hur det skulle kännas att krama en ängel?
Som bomull, men innanför bomullen nånting hårt
Starkt
Järn
Och allra längst in ett nystan av finaste guldtråd,
fyllt med vänlighet
som slår allt
Undrar hur vingarna känns?
Om man rörde vid dem
Konturerna på fjädrarna... Silverskört
Att krama en ängel borde vara som att åka Fritt Fall,
men veta säkert att man kommer ner till
marken igen
Undrar hur håret är?
Lockar under fingrar... Blont är för gulligt, det måste vara nåt djärvt!
Ett rött hårburr med skimrande guldslingor
Undrar du hur det är att träffa en ängel,
krama en ängel,
sväva i hennes famn...?
Jag vet,
för jag har träffat
henne.
Undrar hur det skulle kännas att krama en ängel?
Som bomull, men innanför bomullen nånting hårt
Starkt
Järn
Och allra längst in ett nystan av finaste guldtråd,
fyllt med vänlighet
som slår allt
Undrar hur vingarna känns?
Om man rörde vid dem
Konturerna på fjädrarna... Silverskört
Att krama en ängel borde vara som att åka Fritt Fall,
men veta säkert att man kommer ner till
marken igen
Undrar hur håret är?
Lockar under fingrar... Blont är för gulligt, det måste vara nåt djärvt!
Ett rött hårburr med skimrande guldslingor
Undrar du hur det är att träffa en ängel,
krama en ängel,
sväva i hennes famn...?
Jag vet,
för jag har träffat
henne.
/anna
Gråt och Tråk...
Dags för hejdåkramkalas och lite tårar...
Men kom ihåg att det bara är ett år till nästa Skrivkramp!
En stor interaktiv kram till alla er som varit med på Skrivkramp2008!
/Pär
Men kom ihåg att det bara är ett år till nästa Skrivkramp!
En stor interaktiv kram till alla er som varit med på Skrivkramp2008!
/Pär
Dag 4
Gissa vad vi gjorde dag 4?! Jo, vi skrev!
...och lyssnade!
Under eftermiddagen åkte några och badade medan andra förberedde inför kvällens aktiviteter. En av dessa aktiviteter var dunkgömme/burken. Vissa hittade vanliga gömställen, andra mer ovanliga...
Sedan blev det textläsning och kycklingsallad
Under kvällens åskväder lästes spökhistorier innan några gick för att sova några timmar - andra sov inte alls.
Tyvärr missade undertecknad att fotografera Olles besök under spökhistorieläsandet. Han blev så rädd att han snabbt hoppade ut i mörkret och regnet med Cecilias hjälp. Hon fick nog en kväkning till hjälp...
Så här glad blev förresten Pär när han hittade en STOR mugg att ha kaffet i!
...och lyssnade!
Under eftermiddagen åkte några och badade medan andra förberedde inför kvällens aktiviteter. En av dessa aktiviteter var dunkgömme/burken. Vissa hittade vanliga gömställen, andra mer ovanliga...
Sedan blev det textläsning och kycklingsallad
Under kvällens åskväder lästes spökhistorier innan några gick för att sova några timmar - andra sov inte alls.
Tyvärr missade undertecknad att fotografera Olles besök under spökhistorieläsandet. Han blev så rädd att han snabbt hoppade ut i mörkret och regnet med Cecilias hjälp. Hon fick nog en kväkning till hjälp...
Så här glad blev förresten Pär när han hittade en STOR mugg att ha kaffet i!
Fy fan vad vi är bra!
Tjenare alla snygga skrivarbrudar!
tiden har gått aldeles för snabbt och som bilbo baggens en gång sa:
"den tiden är alldeles för kort för att leva tillsammans med så förträffliga hober"
fast byt ut hober mot underbara, charmiga, intressanta och jävligt roliga människor!
tack för alla skratt. och gråt för den delen, vi har haft riktigt riktigt roligt! här har vi fått vara oss själva, åtminstone jag! så tack för att ni stod ut med mej!
hörs på bloggen,msn och mobiltelefon,
see you again nästa år!
tiden har gått aldeles för snabbt och som bilbo baggens en gång sa:
"den tiden är alldeles för kort för att leva tillsammans med så förträffliga hober"
fast byt ut hober mot underbara, charmiga, intressanta och jävligt roliga människor!
tack för alla skratt. och gråt för den delen, vi har haft riktigt riktigt roligt! här har vi fått vara oss själva, åtminstone jag! så tack för att ni stod ut med mej!
hörs på bloggen,msn och mobiltelefon,
see you again nästa år!
God morgon?
Stämningen inatt var sjuk. Hela gruppen gick från skrämd till lugn till ängslig till hysteriskt flabbande. Vi var fem pers som satt uppe hela natten ivf. Inga problem, rätt skönt att göra i grupp faktiskt. Nu har det ljusnat ordentligt. Ganska fint ute. Fast vad vet jag om det, jag sitter inte vid något fönster.
Idag kommer det en massa människor och liksom tränger sig på i vår zon. Det kommer nog att bli konstigt. Man har nästan glömt bort att man har ett vanligt liv, och så måste man packa sina grejer och åka tillbaka till det livet. Det finns säkert en massa människor jag borde ringa och en massa grejer jag borde göra, men det existerar inte riktigt just nu. Vad existerar just nu? Morgonhimmel och datorgnissel.
Baksidan på mitt block = Magical mystery tour.
Idag kommer det en massa människor och liksom tränger sig på i vår zon. Det kommer nog att bli konstigt. Man har nästan glömt bort att man har ett vanligt liv, och så måste man packa sina grejer och åka tillbaka till det livet. Det finns säkert en massa människor jag borde ringa och en massa grejer jag borde göra, men det existerar inte riktigt just nu. Vad existerar just nu? Morgonhimmel och datorgnissel.
Baksidan på mitt block = Magical mystery tour.
torsdag 7 augusti 2008
Kvällsmyspys!
Efter dunkgömme och textläsning och gruppfotografering har vi nu satt oss ner för att äta en liten mysig kvällsvickning... mums! Spökhistorier och film väntar.
Sov Gott!
/P
Sov Gott!
/P
Hallandsposten!
Japp! Hallandsposten skickade en flygande reporter till lägret. Resultatet hittar du här!
Den nattliga brännbollen känns... både i kropp och själ!
/P
Den nattliga brännbollen känns... både i kropp och själ!
/P
Dag 3
På morgonen gjorde vi ljudmusik och lyssnade på varandras kompositioner.
Vi skrev "Just nu"-berättelser i parken...
...och läste upp för varandra på egenvalda platser.
Vi skrev annat också och det var så fint väder att vi kunde vara ute hela dagen.
På kvällen fick vi besök av Allis trio som visade oss hur vi kan ljudsätta våra texter, inte bara med musikinstrument utan också med saker man har hemma.
En del grupper blev rent av förälskade i några av sakerna Allis trio hade med sig. Galet kul var det!
Till en början uppträdde vi gruppvis men senare släppte vi loss i nya konstellationer och även en och en. Häftigt är bara början!
Grillning hör lägerlivet till och även här slank det ner en korv eller två. Några försökte sig på att spela brännboll i mörkret och någon led lite extra av svårigheterna.
"Farväl Falkenberg" avslutade kvällen.
Vi skrev "Just nu"-berättelser i parken...
...och läste upp för varandra på egenvalda platser.
Vi skrev annat också och det var så fint väder att vi kunde vara ute hela dagen.
På kvällen fick vi besök av Allis trio som visade oss hur vi kan ljudsätta våra texter, inte bara med musikinstrument utan också med saker man har hemma.
En del grupper blev rent av förälskade i några av sakerna Allis trio hade med sig. Galet kul var det!
Till en början uppträdde vi gruppvis men senare släppte vi loss i nya konstellationer och även en och en. Häftigt är bara början!
Grillning hör lägerlivet till och även här slank det ner en korv eller två. Några försökte sig på att spela brännboll i mörkret och någon led lite extra av svårigheterna.
"Farväl Falkenberg" avslutade kvällen.
onsdag 6 augusti 2008
Det kommer konstiga ljud...
Vi gör vårt bästa att låta ikväll. Allis trio håller i ljudworkshop med oss just nu. Uppdelade i grupper ljudsätter vi dikter. I ett hörn sjungs "Stockholm i mitt hjärta", i ett annat skramlas med en banan, i ett tredje hälls vatten ur och i skålar... Ljud, ljud, massor med ljud!
Dag 2
Dagen började med lite morgongymnastik - sträck, tänj o knak!
Vi skrev...
...och läste...
... och lyssnade...
... och diskuterade.
Någon hann också med en konstnärlig installation i uppehållsrummet i entrén.
På kvällen fick vi besök av konstnären Agneta Göthesson och vi gjorde självporträtt.
Vi skrev...
...och läste...
... och lyssnade...
... och diskuterade.
Någon hann också med en konstnärlig installation i uppehållsrummet i entrén.
Tidnings och tvreportrar besökte oss under dagen och det blev en nervös uppslutning vid tvn när inslaget om oss visades.
På kvällen fick vi besök av konstnären Agneta Göthesson och vi gjorde självporträtt.
Besvärliga människor...
...är vi allihopa!
Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande...
Och sedan en konstworkshop med Agneta! (bilder kommer)...
Kvällen spenderades tillsammans med en hoper besvärliga människor i Susanne Ostens dramadokumentär om arbetet med att ta fram karaktärer till pjäsen "Besvärliga människor" på Stadsteatern. Fantastiskt intressant!
Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande...
Och sedan en konstworkshop med Agneta! (bilder kommer)...
Kvällen spenderades tillsammans med en hoper besvärliga människor i Susanne Ostens dramadokumentär om arbetet med att ta fram karaktärer till pjäsen "Besvärliga människor" på Stadsteatern. Fantastiskt intressant!
tisdag 5 augusti 2008
Vi känner pressen...
Missa inte TV4 Halland i kväll 18.45!
Även Hallandsposten och Hallands Nyheter har varit här. Varför inte köpa en tidning i morgon!
/P
Även Hallandsposten och Hallands Nyheter har varit här. Varför inte köpa en tidning i morgon!
/P
20080805 - tisdag
Möte med en ängel/djävul
Har du hört sagan om ärkeängeln Lucifer?
Som svek Gud och skapade sig ett helvete.
Andra änglar följde efter ett tag. Enkelt.
Men Lucifer kanske inte hade så snälla föräldrar
kanske hans pappa slog honom
kanske hans mamma skrek
kanske hans bror inte såg
Kanske gick det bara fel
för lucifer
som ju också var en ängel
ett tag
/IWS
Har du hört sagan om ärkeängeln Lucifer?
Som svek Gud och skapade sig ett helvete.
Andra änglar följde efter ett tag. Enkelt.
Men Lucifer kanske inte hade så snälla föräldrar
kanske hans pappa slog honom
kanske hans mamma skrek
kanske hans bror inte såg
Kanske gick det bara fel
för lucifer
som ju också var en ängel
ett tag
/IWS
Ett frukostmöte...
Anna lyckade under paparazziliknande omständigheter få en bild på hur T1 och T2 hade en tête-à-tête på frukostbrickan!
De lixom slog sina påsar ihop...
/P
De lixom slog sina påsar ihop...
/P
...och det vore natt... den första dagen...
Elaka sköldpaddor, folk som inte lånar ut socker och tanter med inkontinensbesvär... allt kan hända. Krydda detta med hur fantastiska taterstycken som kan skapas med bara tre objekt och en musikstump. Kreativiteten flödar!
På kvällen var det många som tittade på Shane Meadows fantastiska film "This is England". Ruskig, och ruskigt bra!
Om jag inte misstar mig blev det ändå en ganska tidig sorti för de flesta... men vad vet jag, egentligen...
/P
På kvällen var det många som tittade på Shane Meadows fantastiska film "This is England". Ruskig, och ruskigt bra!
Om jag inte misstar mig blev det ändå en ganska tidig sorti för de flesta... men vad vet jag, egentligen...
/P
måndag 4 augusti 2008
Dag ett
Under Thomas' lära-känna-övningar dök en favorit-i-repris från förra året upp: den elaka sköldpaddan! Vi förflyttade oss vilt runt rummet i jakten på att hindra sköldpaddan att få sittplats. Roligt som bara den! :)
Efter lunch berättade Cannie om sitt skrivande och sina böcker och sedan fantiserade vi oss bort till andra platser och möten.
Vi fick i uppgift att komma på ett möte som sedan skulle spelas upp. Otroligt vilken mängd fantasi vi har tillsammans!
Oj! Nu är det dags för film och jag blir försenad!
Efter lunch berättade Cannie om sitt skrivande och sina böcker och sedan fantiserade vi oss bort till andra platser och möten.
Vi fick i uppgift att komma på ett möte som sedan skulle spelas upp. Otroligt vilken mängd fantasi vi har tillsammans!
Oj! Nu är det dags för film och jag blir försenad!
Nu är vi här...
Nu är alla här...
Vi började lite mjuk med smådramaövningar med Thomas Karlsson... lite varma i kläderna blev vi och undertecknad lärde sig åtminstone några namn... inte illa!
Återkommer med täta rapporter!
Och... Solen lyser!!! ...med sin frånvaro!
/P
Vi började lite mjuk med smådramaövningar med Thomas Karlsson... lite varma i kläderna blev vi och undertecknad lärde sig åtminstone några namn... inte illa!
Återkommer med täta rapporter!
Och... Solen lyser!!! ...med sin frånvaro!
/P
söndag 3 augusti 2008
Imorn :)
Hejsan allesammans!
Jag är Astrid och troligen lägrets yngsta medlem.. (Fyller inte 15 förs i september ^^)
Men jag hade turen att få vara med iallafall! Vilket jag såklart är glad för :)
Jag hoppas på att få träffa många roliga och trevliga människor och få lära mig mer om skrivandet.
Om jag ska vara ärlig så har jag inte skrivit speciellt mycket på den senaste tiden, endast nåra tafatta försök till "poesi".
I morgon smäller det och lägret börjar!
Nu är det bara att packa och vänta lite till som är kvar ;)
// Astrid
Jag är Astrid och troligen lägrets yngsta medlem.. (Fyller inte 15 förs i september ^^)
Men jag hade turen att få vara med iallafall! Vilket jag såklart är glad för :)
Jag hoppas på att få träffa många roliga och trevliga människor och få lära mig mer om skrivandet.
Om jag ska vara ärlig så har jag inte skrivit speciellt mycket på den senaste tiden, endast nåra tafatta försök till "poesi".
I morgon smäller det och lägret börjar!
Nu är det bara att packa och vänta lite till som är kvar ;)
// Astrid
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
