Skrivkramp 2008

Två år

2010-08-04T18:43:00.001+02:00

Hej.

Det är två år, nu

…

Två år sedan jag såg de flesta av er. Två år sedan jag hörde era röster och era ord med era läppar. Två år sedan jag förstod att det faktiskt finns människor som är som jag, finns fler än de där andra med blickar av is i ytlighetens korridorer. Två år sedan jag fick vänner för livet. Två år sedan en massa underbara (ordet är egentligen för litet, borde finnas något större för att ni verkligen ska förstå) människor blev inpräntade i mitt minne och gjorde sig själva omedvetet en bädd av lenaste sammet i mitt hjärta. Två år sedan den bästa veckan i mitt liv – någonsin – tog sin början.
Och hur många högre tal på åren som går som jag jag än kommer att skriva här för att liksom påminna er, kommer aldrig någon annan vecka ta den veckans plats. Jag bara vet det.
Ni förändrade mig. Visade mig hur fint livet kan vara. Jag vet inte om lägret gjorde ett lika starkt intryck på er som det gjorde på mig. Kanske var det för att jag endast var precis 14 år fyllda och praktiskt taget inte varit med om någonting. Kankse för att jag var yngst och så liten som man egentligen inte fick vara för att vara med på lägret och för att jag lärde mig så himla mycket av er andra stora om skrivande livet och allt annat vackert. Om man upplever något så stort och fantastiskt när man är liten är det kanske svårt att slå sedan, när man är äldre och har sett en del.

Och nej, jag var inte på Skrivkramp-09 och är inte på det som är nu. Kommer nog aldrig åka igen med samma ”organisation”, eller vad man ska kalla det… Inte för att sättet det anordnades på skulle vara dåligt, för det var det absolut inte! Det var för bra. För bra för att jag skulle våga åka igen och riskera att förlora minnet av er och det som var då. Skrivkramp-08 var liksom… Skrivarlägret. Inget kan slå det, även om jag kanske åker på andra läger i framtiden någon helt annanstans i Sverige med en helt annan ”organisation”. För jag vet/tror väl innerst inne att jag komme råka på fler skrivarläger senare i livet. Men kanske är jag då så vuxen att jag hunnit få lite distans till det fantastiska som skedde år 2008 och kan vara med om ett bra läger och ändå alltid ha det första att blicka tillbaka på. Någonting fint att plocka fram ur hjärtevrån för att minnas och älska.

Jag undrar vad ni har för er nuförtiden. På ett sätt vill jag veta, på ett sätt inte. Kanske är jag rädd att min bild av er kommer förändras och inte vara den samma som bildades då, för två år sedan. Det är väl av samma orsak som jag avstår ifrån att publicera en nytagen bild av mig, här, för er skull. Jag vill att ni ska ha kvar mig i ert minne och i fotona och i boken med våra texter så som ni uppfattade mig då.
Nu är jag 16 och ”vuxen” och har överlevt högstadiet och ska börja på gymnasiet och det är läskigt. Jag ser nästan likadan ut som för två år sedan fast med längre hår och kroppslängd och äldre drag. Jag skriver fortfarande, noveller och dikter mest, och så har jag börjat på en bok (jag ska tillägna den till er allihop när den är klar).
Och ibland tar jag fram vår alldeles egna bok med texter och läser. Jag föreställer mig orden så som jag hörde dem då, ser på fotona, drömmer mig tillbaka och saknar er.

Alldeles för mycket ♥.

Puss,
Anna

Otroligt men sant!

2009-08-06T12:51:00.002+02:00

Boken levererades precis till mitt kontor! Ska skicka iväg dem så fort jag rotat upp era adresser igen! Den är jättefiiiiin :)

Ett år

2009-08-04T19:26:00.003+02:00

Hej.

Hur kan tiden gå så fort?? Känns egentligen dumt att ställa frågan, man vet ju egentligen... Men jag kan inte få in det i min femtonåriga skalle.
Det är den 4:e augusti idag. En månad sen jag konfirmerade mig och blev vän med Gud. Och - det ofattbara -

Ett år sen skrivarlägret började.

Det känns snarare som att det hände för en månad sen.
Minns ni fortfarande?

Hur vi satt där på Katrineberg och präntade ner våra själar på papper. Hade världens bästa morgongymnastik. Såg på film om kvällarna. Lekte. Levde. Andades.
Det var så fint.
Vart tog ni vägen sen? Jag saknar er alldeles för mycket. Jag drömde i natt om att jag åkte tillbaka till Katrinebergs folkhögskola och letade efter er. Men ni fanns inte där. Det var nya läger och tiden hade gömt våra minnen i trädens bark, i väggarna, i allt. Skriver ni fortfarande? Hur mår ni? Har någon av er varit/ska vara/är på det här årets skrivarläger? Jag valde i alla fall att inte åka, rädd för att minnena skulle tyna bort ännu mer då. Rädd för att det inte skulle vara lika bra. Rädd för att förstöra magin som var då.

Jag vet att jag har skrivit det här ofta på bloggen, men jag ska aldrig aldrig aldrig aldrig glömma er. Inte heller härliga Cannie, Thomas, Pär och Anna. Ni fina varelser som fick mig att inse att jag är bra. Och det är ni också.

Och bara för att det har gått ett år sen världens underbaraste vecka, ska jag nu lägga upp en namnlös dikt-nånting. För att ni ska få läsa nånting alldeles nytt av mig, för att visa att jag fortfarande har skrivlust. Eller nåt. Hope you like it :)

Oändliga kramar på er alla!

//Anna

Efteråt.

saknad efter kärleksminuter

molande

vill mer

dela försiktiga hemligheter

igen

på den sneda bryggan i

prunkande försommargrönska

men man ska aldrig göra likadant igen aldrig

försöka samma

bra

då blir det

skavsår

så.

de bara ligger

naturens tystnadsplikt och

häftiga andetag

nakenhud

svettpärlor och tomhet

bli i mig igen vi ska inte

ha mellanrum

mellan

oss.

flanellskjorta över

frusen ryckning

fnissande trevande bland

trassligt hår och gamla jeans och

vi kanske skulle ta och

skavsår

när tågbiljett

i ficka mitt i

kärleken

ramlar ut mellan plankor.

verkligheten finns fortfarande finns

den inte finns ja... jo...

ont

nej.

kom, inte än, vi kan väl leva istället för att

springa

ALLTID MÅSTE DU

måste du?

flanellskjortan skriker

hopkurad

vända ryggen mot

kärleken men

armar om.

värma om.

bubblor i örat

mjuk

har ännu

tid vi kan

famla runt i vattnet gräset vi kan

leka påklädning

sen cykla ut i natten vi kan

plocka stjärnor om du vill

vi kan

fästa dem i ditt hår och bara älska

skavsår

det

går

fler tåg men bara ett till

kärleken.

ska du med?

flanellskjortan är röd med

rutor och -

pianohänder

boken!

2009-06-26T09:14:00.001+02:00

Ha! Tro det eller ej men boken är inskickad till tryck idag! Om ett par veckor bör den dyka upp i er brevlåda :)
Ledsen att det tagit sån tid - men bättre sent än aldrig liksom

Anmäl dig till Skrivkramp09!

2009-04-09T12:46:00.002+02:00

HÄR!

sneak peak...

2009-03-27T15:37:00.002+01:00

... om man ändrar ett tecken i denna bloggs webbadress så kan man snart få info om nåt nytt och spännande!

Min blogg

2009-03-24T19:40:00.001+01:00

Hej alla fina :)

jag startat en egen blogg
med lite av varje.

läs gärna och kommentera ännu gärnare

kram på er!

TOPPENTJEJEN.BLOGSPOT.COM

/hälsnigar isabellll

Gruppbilden!

2009-02-04T11:22:00.001+01:00

Det tog tid, men nu är den här! Men i oredigerat skick så ignorera kvalitén! :)

gratis skrivarkurs på sportlovet!

2009-02-02T22:14:00.002+01:00

Missa inte Sesam - skriv en hel dag! 20 februari i Halmstad. Gratis skrivarkurs för alla mellan 15-20 år (sorry Pär! Du får vänta ett år eller två!)

Anmälan till mig! :) unga[punkt]vuxna[at]halmstad[punkt]se

Kram
Anna

Lydig flicka

2009-01-25T20:45:00.003+01:00

Jag äter godis jag vanligtvis inte tycker om
Godis som är veckor gammalt
hårt och smuligt
Som smakar lite för sött
lite för konstgjort

Men det spelar ingen roll

Jag lyssnar på musik som är
ganska dålig
Skräniga trummor och spretiga gitarrer
röster som sjunger i brist på bättre
och passionen brister men

Det spelar ingen roll

Och jag är uppe för länge och
sover för länge och
missar större delen av dagen och
motionerar för lite och
äter för oregelbundet

Men det spelar ingen roll
alls

För
Varje tugga jag tar
varje ton jag hör
varje sekund jag är vaken
Påminner mig om dig och

gör mig lycklig

---

Mitt ögonblick idag, en bra dag. En i mängden för dom är många nu, de bra dagarna. Lovisa är lycklig och förälskad. Lyckligt förälskad, förälskat lycklig. Sådär som man nästan inte får vara. Som man inte tror att man kan vara. Som man unnar hela hela världen att vara.

Jag tänker ofta på lägret och på er, och det är väldigt fina tankar. Alltid. Lilla Anna träffade jag igår och hon var lika söt som vanligt, såklart. :) Vi var överens om att våren eller sommaren borde äras med en sammankomst. För det är så många fina människor som det är svårt att hålla kontakten med, men som man ändå vill träffa. Eller hur? Ja? Jo? Vi kan sitta här på ett fält och äta pannkakor, med jättemycket sylt på eller kanske bananer och chokladsås. Och skriva. Och läsa. Och bara vara liksom.
Ja?

Ta hand om er :)

Inpass från en gammal goding?

2009-01-20T19:04:00.004+01:00

Varför vi inte hör av oss är väl för att vissa har liv.
Inte för att säga att jag har det *host host*
Men efter att noga ha betraktat verkligheten genom
glasfönster i några år nu har jag kommit fram till att
människor beter sig på besynnerliga sätt.

Jag, till exempel, känner konstant att andra uppfattar
mig som jobbig. Huruvida det finns någon sanningshalt i detta
vet jag inte det spelar nog heller ingen roll.

Missförstå mig rätt. Men jag har två förslag på svar på ställd fråga.

1. Antingen har folk glömt bort bloggen och läser sådär
någon gång ibland och kanske inte vill skriva då

2. Eller så läser man då och då men vill inte skriva

Därför att ingen annan gör det.

Har jag glömt något svarsalternativ?
Klart; att man inte vill, att man tycker att skrivande är för knasiga tomtar
under trappen med vardagsneuroser
att man inte tror att någon annan skulle intressera sig för det man skriver-FEL!!!
(Alla kan skriva tycker jag)
att man inte kommer på något - även det händer ju den bäste

Tills dess att någon annan skriver något, ett ord, vad som helst,
tänker jag vänta. Ett litet socialt experiment.

Ett annat är det här.

JAG VILL OMEDELBART HÖRA GÅRDAGENS ÖGONBLICK!
Hur ser era liv ut just nu?

För att inleda:

Det är något med ljuset
det känns som man var liten
det känns som snöra på sig nya skor
ut och springa
ROLIGT och SKÖNT
ta av sig jackan för att dra upp tröjan och sola utanför gympasalen
stå i pirogkö utanför matsalen
spela hoppa kråka och likleken
det är något med doften
av träden i kontrast med ljuset
och grusgårdar
och vattenträd
och liljetrådar
jag vill hoppa studsmatta med någon
jag vill hoppa hage på alla skolans tak
ingen klocka ringer mer
ingen skola snart vi ser
men våren finns fortfarande
kommer lika starkt som den gjorde då
jag hade bara glömt det

Annatext. Om jag inte hade
vänt på stenen grodan boll
Sjalen trång och gulen sol
Vem vet vad som händer

Ps. Fråga till Anna, kan man få lite bilder mejlade till en från skrivarlägrena? Gruppbilden ser ju så liten ut på håll. Kram Isabel

"Det var längesen vi sågs...

2009-01-15T09:44:00.002+01:00

... varför hör vi aldrig av oss?"

Fick en snilleblixt för att få mer action på bloggen!
Jag vill läsa texter från er som börjar med orden "Om jag inte hade..."

Hihi, jag vääääääääntar! :)

Trasig ängel

2008-11-28T18:01:00.002+01:00

Det står en ängel i dörren. Kläderna är vita. Inte så där halvvita, sjaskigt gulaktiga, utan vita. Snövita. Rummet badar i ljusstrålar, bländar den som andas liv. Tid existerar inte längre.
Ängeln vajar till av en vindpust från det öppna fönstret. Nära att falla. Så skör...
Allting är ljust, vitt.
Men hon ler inte.
Håret är tovigt och inte som det brukar vara. Vingarna är tilltufsade och svagt grå. Snöslask.
Kan änglar gråta?
Munnen hänger på en skör tråd, kommer brista snart. Då spricker världen. Tårarna bildar avtryck i snön, fotspår. Trampad på. Söndertrasad. Uppriven innifrån.
Ett rivmärke på halsen, floder av guld strömmar iskallt ner över armen. Inget varmt och rött.
En kniv skär genom luften, och vinden griper tag i tyllgardinen.
Tusen bitar...
Nyss fanns det en blomma i en vas.
Nyss fanns det ett liv.
Nu är fotspåren översnöade.

/anna

Om boken...

2008-11-07T17:16:00.000+01:00

Vi diskuterade skrivarläger-boken på återträffen. Är det någon som ännu inte skickat in eller tycker sig skickat in för lite, så är det fortfarande ok men snabba på! Jag hoppas kunna starta med att sätta ihop boken i december. Därmed inte sagt att boken kommer att vara klar speciellt fort...

Är någon osäker på vad som kan passa att skickas så maila eller ring mig!
Stora kramar
Anna

Tankar om återträff 2008

2008-10-03T17:24:00.002+02:00

Här sitter vi (Lovisa och Pär) och brainstormar! Vi har en massa mer eller mindre bra idéer om vad man kan hitta på på en återträff. Men just du kanske har ännu bättre idéer!

Vad vi vet är att det vore bra om ni kanske förberedde lite texter för en liten myspysreading. Sådant är alltid trevligt!

Lite schyssta boktips hade oxå varit kul om ni ville fundera ut.

Posta idéer!!! (Annars kommer L att hoppa upp och bita er i tårna...)

/L&P

Prepare for reunion!

2008-09-12T09:28:00.002+02:00

Godmorgon!

En återträff skall vi ha!
Boka in torsdagen den 30 oktober klockan 18.00 i Varberg. Bil kommer att avgå från Halmstad (Anna vet mer...).

En hel massa info kommer senare.

Ha en vacker dag!
/Pär

jag förstår precis

2008-09-02T10:07:00.002+02:00

Nyss har jag flytta till en annan folkhögskola
- Hjo folkhögskola
där dagarna är som de är
och träden sällsamma

och igår
efter att ha irrat i en skogsdunge
med knak under fötterna
och hittat en ny sten
att andas på

tänkte jag på er
och jag skrev

Fast nu! första gången efter lägret ju
då vill man ju skriva bra ju
och inte bara det man tänker ju

- Angående gymnasiet och tiden
så blir det tyvärr så
att det blir annorlunda
tiden förändrar varandet
såsom årstiderna jorden

och när jag läser metronotiser om ingenting
är jag glad att ni finns
på riktigt

-Om man bara vill går allt
även om tiden och gymnasiet och dansen och allt vad man kan göra
För visst är det många saker som betyder något.

Att gemenskap och öppen, ärlig, fri är förknippat med skrivande är något fantastiskt*
ta vara på det.

Och jag hoppas att jag kan komma på picknicken
trots att jag är 223+17 km bort
finns det inga avstånd så långa
och berg så höga
att inte tankarna kan nå fram

kram isabel

Allvarligt!

2008-09-01T08:52:00.003+02:00

Jag räknade minsann till 18 deltagare under lägret, men endast 8 har lämnat in texter till boken! Kom igen nu! Glöm bort blygheten - fram med alla de där fantastiska texterna som ni alla skrev! Jag vet att ni skrev dem - jag var ju där! :)

Ivägflygande ämne

2008-08-31T12:32:00.003+02:00

Asså jag läste Lovisas text. Och sen läste jag en text som en av mina polare skrivit. Det verkar som att alla tappar kontakten med sina vänner just nu. Nej vad hemskt, jag är livrädd.
Jag har börjat på en skola, där jag är näst intill den enda från min stad. Jag känner ingen, ingen känner mig, och mina vänner är långt borta. Hur gör man? Okej, troligtvis kommer jag hitta nya vänner. Men de gamla då? Vi går alla "jobbiga linjer" där man pluggar mycket, och eftersom jag bor hos min pappa också kommer jag inte kunna träffa mina polare varje dag. Knappt ens en gång i veckan. Kommer vi till slut stå där mittemot varandra. "Hej. Öhm... Vad har du gjort i skolan den senaste månaden då?" Vad ska man prata om då? Intressen? Nja vi delar inte samma intressen. Gemensamma kompisar? Öhm nä just ja det har vi ju inte. Skolan? Nja det funkar ju. I tio minuter ungefär. Vi kommer ju glida ifrån varandra.
Jag vill inte bli vuxen! Jag vill inte växa upp, behöva ta ansvar och välja min egen väg. Jag vill inte vara ensam! Jag har nästan funderat på att byta gymnasie till det där mina kompisar går. Visst det är fegt, visst det strider mot mina prenciper, visst det gymnasiet är dåligt. Men vore det inte enklare? Eller är det såhär det måste bli, att man någon gång kommer förlora sina kompisar eller ersätta dem. Ush. Jag orkar inte tänka på det. Tur att ni finns. För med er kände jag att det går att prata med även om man inte träffas så ofta. Så, lite av det gamla finns kvar. På något vis. Är det någon som förstår?
//LL

Nostalgihjärta och saknadstårar

2008-08-23T12:11:00.002+02:00

Oj. Jag tänkte att "man kanske ska kolla in och se om det är nån som har skrivit nåt på bloggen efter lägret slutade, inte för att jag tror det, men..." Och så möts man av det här. Om jag hade haft lite lättare för att gråta sentimentala tårar, så hade tangentbordet varit blött och obrukbart vid det här laget, istället för en ensam, ynklig liten tår i höger ögonvrå. Men nu har jag inte det, men ni ska veta hur mycket det känns.

Jag ska vara ärlig med er (som alltid) - iförrgårkväll kände jag att jag har tappat mina vänner. Det vi har blir bara ytligare och ytligare, och snart är det enda som är kvar "Heeeeeeej, hur mår du?!" och kramar och pussar och sen tystnad. Tomhet. Iförrgårkväll kände jag att det var jag mot världen. Nästa morgon träffade jag Hanna på stationen på min väg till skolan, och helt plötsligt var det där igen - det där genuina och ärliga som fanns på lägret, det sanna jag-bryr-mig-om-dig. Och sen, idag, läser jag det här och det liksom sköljer över mig och jag -saknar-. Ni är mer än människor, mer än alla dom där man möter i korridorerna. Ni har förändrat mig.

På höstlovet (för mig är det vecka 44) vill jag gärna trotsa hösten och fixa en picknick eller liknande för alla oss, för att komma ihåg hur det var och skaffa styrka inför den mörkaste delen av året. Jag hoppas att ni vill det också. :) Kanske skickar jag det här som ett mail också, senare, så att alla ser det...

Tills dess, mina vänner, ha det underbart! Och se till att ni ligger bekvämt och känner er tillfreds i mitt hjärta - för där kommer jag förvara er ett bra tag...!
/Lovisa

Verklighet...

2008-08-21T17:45:00.002+02:00

Så har skolan börjat igen... Suck!
Det känns som en evighet sen de där underbara dagarna på Katrinebergs Folkhögskola. Då vi skapade oss en värld som bara var vår. Ingen kan nånsin ta de minnena ifrån oss.
Ni känns så långt borta, men jag har er ständigt i mina tankar, och på så sätt lyckas jag härda ut i skolans ytlighet...
Jag saknar er, och tänker på er.

anna

Dikt till Er

2008-08-15T12:57:00.002+02:00

Aldrig mer ska jag ta till mig av deras hånfulla kommentarer,
för jag vet att ni tycker om mig.
Aldrig mer ska jag tvivla på mig själv,
för jag bär ständigt er uppmuntrande kritik inom mig.
Aldrig nånsin ska de kunna skada mig,
för ni är min hemliga styrka.
Och jag ska aldrig mer behöva lyssna på deras ytliga prat,
för nu har jag fått ta del av era tankar.
Och era tankar är så mycket
vettigare.

Förut vågade jag knappt hoppas på att det fanns
människor som ni.
Men nu vet jag.
Och ni kommer alltid ha en speciell plats
i mitt hjärta.

/Anna

Dag 5

2008-08-12T11:33:00.002+02:00

Jovisst hittade vi på saker även sista dagen! (Det tog bara lite tid för undertecknad att överföra bilderna)

Vad vi gjorde? Ja gissa... :)

Förutom ovanstående fick vi sådär sista dagen veta hemska hemligheter om några av deltagarna! Dockögonpetning, göra-världen-till-en-bättre-värld-genom-att-leka-med-en-gul-bil till exempel. Kanske finns det fler mörka hemligheter som inte uppdagades?

Vi kedjeläste textsnuttar för varandra vilket till slut blev ett tackförmaten-framträdande för kökspersonalen.

Mystiska rastaktiviteter ägde rum under lunchen...

... innan ett sista dramatiserat och musiksatt gruppläsningspass tog vid.

Därefter stor gråt och förtvivlan - det var dags för hemfärd!

Ärligt talat...

2008-08-11T18:23:00.001+02:00

...skulle jag kunna tänka mig skrivarläger en vecka till... minst...

/P (Åter i den grå vardagen...)

Rubrik!

2008-08-10T18:17:00.002+02:00

Ehm... Äntligen har jag fattat det här med rubriker...

By the way, jag har typ fått lite skrivkramp sen jag kom hem i fredags. Jag kan bara inte skriva här hemma mitt i stan, men där på lägret gick det hur lätt som helst, för att det var så fint och man kände sig isolerad. Det är konstigt... Men det beror väl på att jag inte har alla Er fina människor omkring mig längre...
När jag kom hem och läste mina texter var de också helt annorlunda och inte alls så starka som jag tyckte de var på lägret! Det är kusligt strange att ni betyder så mycket för mig, att jag nu börjar tvivla på vad jag skrev. För jag vet ju att ni tyckte om mitt sätt att skriva, och resultatet av det :-)

Tack än en gång för att vecka 32 blev den bästa veckan i mitt liv, tack vare Er!

/ANNA

Tack!

2008-08-10T15:42:00.002+02:00

Nu har det gått några dagar sedan jag lämnade lägret, och det känns verkligen tomt i hjärtat. Jag trodde ärligt talat inte på måndagen den 4e augusti att det skulle bli svårt att åka därifrån. Men, vad fel jag hade! Ni skulle bara veta hur mycket jag grät på bilresan hem i torsdagskväll. Och jag kommer aldrig att glömma alla varma kramar jag fick innan jag åkte, mitt hjärta fylldes med tacksamhet! Ni alla, tillsammans, är beviset på att underbara människor finns. Och tack till de underbara ledarna Anna, Thomas och Pär. Anna med sin kamera överallt, Thomas med sin enorma energi och Pär med sina kommentarer, haha. Och författaren Cannie Möller är verkligen en av de finaste människorna på denna jord, hon inspirerade mig något otroligt dessa dagar, inte bara till att skriva, utan också till att LEVA. Stort tack till Sofia också, som jag delade rum med. Du är fantastisk hjärtat. Tack för att ni alla finns, och för att ni delade med er av era texter. Glömmer er aldrig.

Åter till vardagen?

2008-08-10T00:05:00.003+02:00

Vid den här tiden för ett dygn sedan satt jag och lyssnade på spökisar. Känns väl lite konstigt. Nu sitter man här och har faktiskt inte skrivit en enda sak den här dagen, något som var en del min vardag den här veckan.

Saknar jag det? Ja! även om jag har varit för trött för att känna av det. Det var verkligen så, vi kom hem, jag satte mig vid tv:n bara för att sova.

Sova, låter lockande nu, blir så trött på kvällarna, som om kroppen automatiskt ställer in sig för att gå upp tidigt. Gissa om jag tänker kämpa emot det!

Vet fortfarande inte vad jag ville säga med det här inlägget (ni har väl märkt det vid det här laget?), det kändes bara nödvändigt att låta alla veta att jag lever och att jag faktiskt tänker på lägret i efterhand. Hur kan man inte göra det?

Tack! Fick en upplevelse för livet och på något sätt känner jag mig säkrare med mina texter nu.

Lite bilder som jag hade

2008-08-09T20:35:00.010+02:00

När alla står och tittar upp mot Lovisa

Karin, Hanna och Josefine

Sista dagens läsa upp dikter stund

Morgon övningen

Jag skriver utanför matsalen

I ringen

Övningen "du ska inte tro att"

Jag skriver på min uppgift

Linda i full färd att riva ut ett papper ur blocket

Hej allihopa

Jag har haft det fantastiskt kul på det här lägret

som både har varit roligt, lärorikt och givande

Tack för den här tiden

Hemma igen

2008-08-09T10:36:00.003+02:00

Känns som om verkligheten smög sig på så fort jag hoppade in i bilen på väg hemåt igen. Snart börjar skolan igen, sista året(!) och tusen frågor om vad man ska göra sen väntar.

Det känns lite som om Skrivkramp var en tillfällig frist innan pluggandet. Underbart att träffa Ni unika och härliga människor! Och självklart att lyssna och skriva tillsammans med Er.

Jag skrev ett ögonblick till i torsdags, men jag blev inte nöjd med det då så jag läste aldrig upp det. Hursomhelst är det någorlunda färdigt nu.

Gårdagens Ögonblick 080805

När jag ser mig omkring är alla så oerhört uppfyllda av sitt eget. Vissa drar strecken lite försiktigt, nästan en aning motvilligt - som om pappret skulle protestera. Några har redan börjat lägga på färg, blandar med van, eller åtminstone hungrig hand blått och rött och gult. Andra sneglar lite i smyg på grannen när de inte lyckas få några idéer. Ändå verkar alla vara uppfyllda av sitt konstverk, även om någon säkert tänker "Hennes är mycket snyggare" eller "Helvete! Jag målade svart på ögat". Själv tycker jag att min hand blev lite för mörk, men jag är ändå nöjd med den när jag ställer den invid de andras.

Jag vet vad jag vill med den.

Lisa

Dagen efter

2008-08-09T10:26:00.002+02:00

Det var alltså sista dagen igår. Shit vad konstigt det kändes att sitta i bilen påväg hem! Man liksom bara väntade på att man skulle kolla på klockan och komma på att "Oj nu måste vi tillbaka till klassrummet."
Hela tiden när jag gjorde grejer igår så ville jag skriva något om det, och det kändes jättekonstigt att inte ta med sig ett skrivblock vart man än gick. En annan konstig grej var att när jag tänkte någonting så var det inte min röst jag hörde, utan det lät smo att det var någon av er kära Skrivkrampsdeltagare som läste mina tankar högt i huvudet. Antingen saknar jag er väldigt mycket eller så börjar jag bli konstig på riktigt hehe. Men jag ville bara tacka alla så otroligt mycket. De här fem dagarna var nog de bästa under detta året. Tack allihopa :D

2008-08-08T18:58:00.002+02:00

Min ängel

Undrar hur det skulle kännas att krama en ängel?
Som bomull, men innanför bomullen nånting hårt
Starkt
Järn
Och allra längst in ett nystan av finaste guldtråd,
fyllt med vänlighet
som slår allt
Undrar hur vingarna känns?
Om man rörde vid dem
Konturerna på fjädrarna... Silverskört
Att krama en ängel borde vara som att åka Fritt Fall,
men veta säkert att man kommer ner till
marken igen
Undrar hur håret är?
Lockar under fingrar... Blont är för gulligt, det måste vara nåt djärvt!
Ett rött hårburr med skimrande guldslingor
Undrar du hur det är att träffa en ängel,
krama en ängel,
sväva i hennes famn...?
Jag vet,
för jag har träffat
henne.

/anna

2008-08-08T17:56:00.002+02:00

Hemma igen... Saknar er allihopa så det gör ont i hjärtat!! De här dagarna har betytt jättemycket för mig, bara så ni vet... Ha det bra så ses vi snart!!!!!!! :'-( :D :D :D

/Anna H

Gråt och Tråk...

2008-08-08T14:19:00.001+02:00

Dags för hejdåkramkalas och lite tårar...

Men kom ihåg att det bara är ett år till nästa Skrivkramp!

En stor interaktiv kram till alla er som varit med på Skrivkramp2008!

/Pär

Dag 4

2008-08-08T09:23:00.003+02:00

Gissa vad vi gjorde dag 4?! Jo, vi skrev!

...och lyssnade!

Under eftermiddagen åkte några och badade medan andra förberedde inför kvällens aktiviteter. En av dessa aktiviteter var dunkgömme/burken. Vissa hittade vanliga gömställen, andra mer ovanliga...

Sedan blev det textläsning och kycklingsallad

Under kvällens åskväder lästes spökhistorier innan några gick för att sova några timmar - andra sov inte alls.
Tyvärr missade undertecknad att fotografera Olles besök under spökhistorieläsandet. Han blev så rädd att han snabbt hoppade ut i mörkret och regnet med Cecilias hjälp. Hon fick nog en kväkning till hjälp...

Så här glad blev förresten Pär när han hittade en STOR mugg att ha kaffet i!

Fy fan vad vi är bra!

2008-08-08T06:57:00.003+02:00

Tjenare alla snygga skrivarbrudar!

tiden har gått aldeles för snabbt och som bilbo baggens en gång sa:
"den tiden är alldeles för kort för att leva tillsammans med så förträffliga hober"

fast byt ut hober mot underbara, charmiga, intressanta och jävligt roliga människor!

tack för alla skratt. och gråt för den delen, vi har haft riktigt riktigt roligt! här har vi fått vara oss själva, åtminstone jag! så tack för att ni stod ut med mej!

hörs på bloggen,msn och mobiltelefon,
see you again nästa år!

God morgon?

2008-08-08T06:01:00.004+02:00

Stämningen inatt var sjuk. Hela gruppen gick från skrämd till lugn till ängslig till hysteriskt flabbande. Vi var fem pers som satt uppe hela natten ivf. Inga problem, rätt skönt att göra i grupp faktiskt. Nu har det ljusnat ordentligt. Ganska fint ute. Fast vad vet jag om det, jag sitter inte vid något fönster.

Idag kommer det en massa människor och liksom tränger sig på i vår zon. Det kommer nog att bli konstigt. Man har nästan glömt bort att man har ett vanligt liv, och så måste man packa sina grejer och åka tillbaka till det livet. Det finns säkert en massa människor jag borde ringa och en massa grejer jag borde göra, men det existerar inte riktigt just nu. Vad existerar just nu? Morgonhimmel och datorgnissel.

Baksidan på mitt block = Magical mystery tour.

Kvällsmyspys!

2008-08-07T22:57:00.001+02:00

Efter dunkgömme och textläsning och gruppfotografering har vi nu satt oss ner för att äta en liten mysig kvällsvickning... mums! Spökhistorier och film väntar.

Sov Gott!
/P

Mer press

2008-08-07T12:46:00.001+02:00

Hallands Nyheter besökte oss också. De skrev så här. Ganska likt HP... :D

drickchokladen...

2008-08-07T10:24:00.001+02:00

Burken är påfylld igen... puh! Jag var lite orolig...Det hade kunnat sluta illa!

Hallandsposten!

2008-08-07T09:48:00.002+02:00

Japp! Hallandsposten skickade en flygande reporter till lägret. Resultatet hittar du här!

Den nattliga brännbollen känns... både i kropp och själ!

/P

Dag 3

2008-08-07T09:32:00.006+02:00

På morgonen gjorde vi ljudmusik och lyssnade på varandras kompositioner.

Vi skrev "Just nu"-berättelser i parken...

...och läste upp för varandra på egenvalda platser.

Vi skrev annat också och det var så fint väder att vi kunde vara ute hela dagen.

På kvällen fick vi besök av Allis trio som visade oss hur vi kan ljudsätta våra texter, inte bara med musikinstrument utan också med saker man har hemma.

En del grupper blev rent av förälskade i några av sakerna Allis trio hade med sig. Galet kul var det!

Till en början uppträdde vi gruppvis men senare släppte vi loss i nya konstellationer och även en och en. Häftigt är bara början!

Grillning hör lägerlivet till och även här slank det ner en korv eller två. Några försökte sig på att spela brännboll i mörkret och någon led lite extra av svårigheterna.

"Farväl Falkenberg" avslutade kvällen.

Det kommer konstiga ljud...

2008-08-06T19:06:00.002+02:00

Vi gör vårt bästa att låta ikväll. Allis trio håller i ljudworkshop med oss just nu. Uppdelade i grupper ljudsätter vi dikter. I ett hörn sjungs "Stockholm i mitt hjärta", i ett annat skramlas med en banan, i ett tredje hälls vatten ur och i skålar... Ljud, ljud, massor med ljud!

Nu förstår jag var deltagarnas energi kommer ifrån...

2008-08-06T11:24:00.001+02:00

...drickchokladburken var full när vi kom...

Dag 2

2008-08-06T10:57:00.003+02:00

Dagen började med lite morgongymnastik - sträck, tänj o knak!

Vi skrev...

...och läste...

... och lyssnade...

... och diskuterade.

Någon hann också med en konstnärlig installation i uppehållsrummet i entrén.

Tidnings och tvreportrar besökte oss under dagen och det blev en nervös uppslutning vid tvn när inslaget om oss visades.

På kvällen fick vi besök av konstnären Agneta Göthesson och vi gjorde självporträtt.

Besvärliga människor...

2008-08-06T09:37:00.002+02:00

...är vi allihopa!

Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande, Skrivande...

Och sedan en konstworkshop med Agneta! (bilder kommer)...

Kvällen spenderades tillsammans med en hoper besvärliga människor i Susanne Ostens dramadokumentär om arbetet med att ta fram karaktärer till pjäsen "Besvärliga människor" på Stadsteatern. Fantastiskt intressant!

Titta! Vi é på TV!

2008-08-05T23:26:00.002+02:00

Kolla in nyhetssändningen från TV4-halland 5 augusti 18.45. Det är bra grejor!

Här är det!

Test test

2008-08-05T15:53:00.000+02:00

Här visar jag marsvinsälskaren hur man bloggar!

Vi känner pressen...

2008-08-05T15:05:00.001+02:00

Missa inte TV4 Halland i kväll 18.45!

Även Hallandsposten och Hallands Nyheter har varit här. Varför inte köpa en tidning i morgon!

/P

20080805 - tisdag

2008-08-05T11:20:00.002+02:00

Möte med en ängel/djävul

Har du hört sagan om ärkeängeln Lucifer?
Som svek Gud och skapade sig ett helvete.
Andra änglar följde efter ett tag. Enkelt.
Men Lucifer kanske inte hade så snälla föräldrar
kanske hans pappa slog honom
kanske hans mamma skrek
kanske hans bror inte såg
Kanske gick det bara fel
för lucifer
som ju också var en ängel
ett tag

/IWS

Ett frukostmöte...

2008-08-05T09:19:00.004+02:00

Anna lyckade under paparazziliknande omständigheter få en bild på hur T1 och T2 hade en tête-à-tête på frukostbrickan!

De lixom slog sina påsar ihop...

/P

...och det vore natt... den första dagen...

2008-08-05T09:11:00.002+02:00

Elaka sköldpaddor, folk som inte lånar ut socker och tanter med inkontinensbesvär... allt kan hända. Krydda detta med hur fantastiska taterstycken som kan skapas med bara tre objekt och en musikstump. Kreativiteten flödar!

På kvällen var det många som tittade på Shane Meadows fantastiska film "This is England". Ruskig, och ruskigt bra!

Om jag inte misstar mig blev det ändå en ganska tidig sorti för de flesta... men vad vet jag, egentligen...

/P

Dag ett

2008-08-04T18:14:00.007+02:00

Under Thomas' lära-känna-övningar dök en favorit-i-repris från förra året upp: den elaka sköldpaddan! Vi förflyttade oss vilt runt rummet i jakten på att hindra sköldpaddan att få sittplats. Roligt som bara den! :)

Efter lunch berättade Cannie om sitt skrivande och sina böcker och sedan fantiserade vi oss bort till andra platser och möten.

Vi fick i uppgift att komma på ett möte som sedan skulle spelas upp. Otroligt vilken mängd fantasi vi har tillsammans!

Oj! Nu är det dags för film och jag blir försenad!

Nu är vi här...

2008-08-04T13:25:00.003+02:00

Nu är alla här...
Vi började lite mjuk med smådramaövningar med Thomas Karlsson... lite varma i kläderna blev vi och undertecknad lärde sig åtminstone några namn... inte illa!

Återkommer med täta rapporter!
Och... Solen lyser!!! ...med sin frånvaro!
/P

Imorn :)

2008-08-03T11:34:00.003+02:00

Hejsan allesammans!

Jag är Astrid och troligen lägrets yngsta medlem.. (Fyller inte 15 förs i september ^^)
Men jag hade turen att få vara med iallafall! Vilket jag såklart är glad för :)
Jag hoppas på att få träffa många roliga och trevliga människor och få lära mig mer om skrivandet.
Om jag ska vara ärlig så har jag inte skrivit speciellt mycket på den senaste tiden, endast nåra tafatta försök till "poesi".
I morgon smäller det och lägret börjar!
Nu är det bara att packa och vänta lite till som är kvar ;)

// Astrid

2008-08-02T02:30:00.002+02:00

Hej allihopa
Börjar nu känna lite pirr i magen, det är bara 2 dagar kvar. :P
Det ska bli jätte roligt att lära känna nya människor.
Det jag hoppas på under lägret är dels att få lära känna nya personer och sedan att lära mig uttrycka mig själv bättre i skrift.
/Soffan

2008-07-30T19:52:00.004+02:00

Snart. :o

Jag heter Ari och jag pluggar samhäll-litteratur, vilket är underbart då man har väldigt mycket tid att skriva. Men nu är det sommarlov, och jag har trappat ner på skrivandet ganska rejält.

Vad jag vill uppnå med skrivlägret är väl dels att träffa människor som delar samma intresse (som inte ser snett på en när man dregglar över snygga meningar...), och dels att sätta igång igen. Just nu skriver jag väldigt mycket poesi och väldigt lite prosa. Jag känner att jag måste komma igång med att skriva längre texter igen.

Men vad jag förväntar mig? Sojakorv och 10000000 namnlekar, det är väl sådant som sommarläger brukar bestå av? :)

Jag hade väl inget vettigt att säga egentligen, ville bara få det första inlägget överstökat. Nu är det bara packandet som återstår... S.O.S.

Pirr pirr...

2008-07-30T17:23:00.004+02:00

Nu börjar nedräkningen... fem dagar kvar!
Jag är full av förväntan över att träffa er allihop, kända och okända!

Vad förväntar ni er av lägret? Ska ni vara en helt ny människa den 8:e augusti eller är planen att skriva en limerick eller två? Lovisa har redan delat med sig av sin plan. Ni andra? Skriv och berätta!

Hejhej!

2008-07-17T18:14:00.002+02:00

Jag tänkte att någon måste ju ta den här bloggens deltagar-skriveri-oskuld..! ;)

Fast jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här. Jag får väl köra på med lite various ordbajseri...

Jag har, det senaste året, knappt skrivit någonting förutom uppsatser. Det känns ganska sorgligt, med tanke på hur mycket jag brukade skriva förut. Jag har alltid haft väldigt höga krav på mig själv, men jag jobbar på det, så för mig blir Skrivkramp 2008 ett sätt att dels komma tillbaka till skrivandet, dels försöka skita i mina krav och bara köra på. Och om det inte funkar, ja, då har jag förhoppningsvis i alla fall träffat drygt 20 nya, härliga personer. Och det är ju inte fy skam det heller! : )

Ha det superbra allihopa tills vi ses!

Nån som glömt anmäla specialkost?

2008-07-16T14:28:00.002+02:00

Då är det försent! Muahahahaha! Nåja syndare bör isåfall illa kvickt maila eller ringa mig!

Ett återbud och en ny deltagare: Tove S ersätts av Sofia
Ny deltagarlista kommer via mail.

Grönt är skönt!

2008-07-15T15:55:00.004+02:00

Hur har ni det i sommarregnet? Jag har precis återvänt från semester och virrar runt efter glömda lösenord! Är det ett farligt tecken om man måste ringa supporten för att få nytt lösenord två dagar i rad? :D

Två av som finns med på deltagarlistan har gett återbud: Madeleine H och Lena I. Annasara och Ari ersätter dem!

Vad hittar ni på i sommar? Skriv här och berätta!

Välkomna!

2008-06-13T16:23:00.001+02:00

Nu är alla deltagare inbjudna att skriva i bloggen! Skriv av hjärtans lust! Vi ses i augusti!

Anmälningstiden slut!

2008-06-02T09:30:00.003+02:00

Snart kommer bekräftelser till alla anmälda (som fick plats)! Det kommer även en inbjudan att skriva i denna blogg. Håll utkik i era mailboxar!
/A

En månad kvar av anmälningstiden...

2008-05-06T16:42:00.002+02:00

... och än finns det lediga platser kvar även om de minskar stadigt i antal!

I juni kommer ett välkomstbrev ut till alla antagna deltagare. Dessutom kommer allihop att bjudas in som skribenter till denna blogg :) Men tills dess är det bara jag och Pär som kan skriva. Undrar du över något så går det bra att maila, ringa eller göra en kommentar här i bloggen!

/A

Noll dagar kvar!

2008-04-16T17:27:00.002+02:00

Nu finns anmälningssidan uppe för den som vill vara med på vårt härliga läger!!!

Anmäl dig här!

/P

En dag kvar...

2008-04-15T16:18:00.001+02:00

... innan anmälningstiden startar!!!

Skrivkramp 2008

/A & P

Välkommen!

2008-01-29T14:42:00.000+01:00

Vem kommer först?

/P